grubbelsmurf

Idag vaknade jag med ett öga. Inte bildligt talat men praktiskt. Kände mig tung och trött i högra halvan av ansiktet så jag gick till en spegel. Enbart ett öga var öppet. Jag försökte öppna det högra ögat och det gick lite grann. Jag såg pupillen och kunde nätt och jämnt urskilja ett vitt litet område vid dess sida. Jag hade inte lång tid på mig förrän jag skulle gå till skolan. Som tur är var det dock ingen vanlig föreläsnig. Tänker inte förklara exakt men det gjorde ingenting att jag skipppade den idag. Får gå på nästa.

Istället ringde jag hälsocentralen som i sin tur skulle ringa upp mig. Under tiden satte jag på kaffe och slog mig ner vid datorn. Efter en stund när jag skulle hämta kaffet upptäckte jag till min förvåning att inget kaffe hade runnit igenom. Efter en mikrosekund av förtvivlan såg jag att jag inte hade hällt i något vatten. När jag åtgärdade det började det genast ryka och låta eländigt. Jag stängde av bryggaren och drog ut sladden och fick återvända besviken till datorn. En stund senare försökte jag igen och det gick utmärkt. Till sist ringde en person från hälsocentralen och meddelade att de hade en tid innan helgen och det är imorgon kl 10.00. Har ingen lektion imorgon men skulle träffa Daniel samma tid i skolans lobby i ett för mig okänt ärende men vi sköt upp det någon timme eller två.

Kl 17 idag är det mingel med Society of International Affairs som är ett slags utskott där jag är medlem. Hade önskat att jag såg mer anständig ut idag men är inte mycket att göra åt. När jag fyller år i mars ska jag önska mig en ögonlapp. Måste vara perfekt att ha vid sådana här tillfällen. Nu har jag på mig solglasögon och det hade jag även igår. Dock bara här hemma. Skulle bli extremt uttittad på stan eller i skolan eller på stan kan jag tänka mig. "Kolla där borta! Där går en kändis eller kändis-wannabe!". Kl 19 ikväll är det en hockeymatch mellan Timrå och HV71 (som är från Jönköping). Ska ta tillfället i akt att heja på Timrå. Heja heja!! Egentligen är inte hockey min grej längre men brukar vara bra stämning och har ju sällskap med mig.

Igår såg jag filmen Il Gattopardo (The leopard) från 1963 som är en italiensk film på tre timmar. Den var ganska seg första timmen men de resterande två var riktigt bra. Claudia Cardinale var snyggare än vad jag trodde hon skulle vara och huvudrollen (vars namn är oviktigt då jag redan nämnt det namn man behöver komma ihåg) var riktigt bra. Hans melankoli under festligheterna i slutet av filmen höjde verkligen stämningen. Alla på slottet dansar och äter och minglar samtidigt som två personer inte är lika glada. Prinsen och hans dotter. Det intressanta med filmen var inte bara filmen i sig utan att jag såg den med glasögon på mig. Färgpaletten blev annorlunda och filmen fick en mycket skönare atmosfär. Halvvägs in i filmen tog jag av mig glasögonen men då blev det så ljust och spretigt så de åkte på igen. Jag tänkte att om jag berättar för klasskamrater att jag såg en tre timmar gammal italiensk film med solbrillor så skulle jag för evigt ha ett konstigt rykte. Mer än vad jag redan har.

För några dagar sen när vi alla tog en after-lecture-öl på det lokala haket kom klasskamraterna åter igen fram till att jag är skummast/konstigast/etc i klassen. Det roliga är att de pratar om det som någonting positivt. Sanna sade:

"Men Erik, jag tror att du trivs med att ha den statusen i klassen. Är det inte så?"
"Om jag visste varför jag fått den stämpeln så hade jag kunnat svara på din fråga."
"Men Erik, du får inte förändras. Vi gillar ju dig som du är." fliker någon in.

Vet fortfarande inte varför jag fått den stämpeln men har mina aningar. Dels tror jag det beror på att jag berättar hur jag tänker, inte bara vad jag tänker på. Tror inte att det är så vanligt faktiskt. Sedan har jag också en makaber humor och brukar ofta dra något till sin spets. Men nog om det, verkar inte vara något negativt ändå.

Tror på allvar att det finns filmer som är bättre med solglasögon. Kruxet här ligger så klart i att solglasögon ser olika ut och har olika färg på glasen. De jag hade på mig är brun/orange på glasen och är mörkare längre upp och ljusare längre ner. När jag drog huvudet bakåt så blev alltså filmen ljusare och tvärtom. Ska fundera lite på det där med solglasögon + filmer = sant. Får återkomma till det en annan dag. Dock finns det helt klart filmer som är bättre när man ser dem på natten. Lost in Translation är kanske det bästa exemplet. I princip alla scener i den filmen utspelar sig nattetid och när man själv befinner sig i ungefär samma tid på dygnet så blir stämningen mer påtaglig. Finns säkert andra exempel på detta, kan dock inte komma på något just nu.

"Film är bäst på bio"
"Film är bäst på natten"
"Film är bäst med solglasögon"
"Film är bäst när man är hög"

Finns säkert alla möjliga idéer.

Nu ska jag fundera på vad jag ska byta om till inför "minglet" senare. Tycker verkligen inte om det ordet. Låter som en pretentiös synonym till att bara stå med ett glas i handen och gå runt och samtala. Tur det ska avrundas med testosteron-Hockey.